Silveklinikens Informationssida:

FAKTA, LÄNKAR OCH KURIOSA

SILVEKLINIKEN S. Lundavägen 10, 24532 Staffanstorp, 046-254841,... christina@silvekliniken.com

 

Tillbaka till Startsidan

   Våra terapier   Irisdiagnos

  Våra läkemedel

    Behandlingsresultat   Länksida  
   

 

Fakta, Länkar och Kuriosa:

På våra huvudsidor har vi inte lyckats få in allt - och därför har denna sidan blivit till. Här finns kompletterade faktamaterial i skön blandning med kuriosamaterial.

Innehåll: Alternativmedicin inom sjukvården   Några gamla huskurer
  Kvacksalvare hölls under uppsikt   Kritisk artikel om homeopati
  Informativa böcker om Alternativmedicin    

       KAM - (Kommitten för Alternativ Medicin) om komplementär eller alternativ medicin      - i Läkartidningen?

Med hänsyn till det stora folkliga intresset för KAM och vad som sker på området runtom i världen inte minst inom forskningen, speciellt i USA, bör även svenska läkare orientera sig om KAM. Det borde bedrivas mer forskning om alternativmedicinska metoder och ges basal information om och utbildning i KAM till alla läkare och medicinstudenter.  På sikt måste även i olika KAM-metoder välutbildade läkare kunna få arbeta legitimt med dem inom ramen för sjukvårdssystemet och gällande lagar.

Karl-Otto Aly; Leg.läkare, specialist i allmänmedicin,

Ordförande i Svenska Läkarföreningen för Komplementär Medicin,   Rönninge

Några av Läkartidningens läsare kommer kanske att något fårvånat håja ögonbrynen när de läser artiklar om alternativ eller komplementär medicin i Läkartidningen.  är det inte evidensbaserad, på naturvetenskap grundad medicin som gäller och som en seriös medicinsk tidskrift skall syssla med och inte med mer eller mindre spekulativ ovetenskaplig alternativ medicin?  Frågan kan synas välmotiverad och svaret givet: KAM hör inte hemma i Läkartidningens spalter!  Men är svaret verkligen så alldeles självklart och givet?

Flytande gränser mot skolmedicinen

För att ge ett nyanserat svar på frågan krävs några klarlägganden.  Till att börja med: vad är alternativ medicin (KAM) för något?  Enligt Nationalencyklopedin är:  "alternativ medicin, beteckning för de metoder för sjukdomsbehandling vilka  existerar vid sidan av den naturvetenskapligt baserade skolmedicinen (den medicinska verksamhet som lärs ut vid universitet och högskolor).  Metoderna kallas även okonventionella, ovetenskapliga, icke-vetenskapliga eller vetenskapligt ej prövade.  De utövas i främsta rummet av lekmän och är i regel också från början utvecklade av lekmän.  Metoderna har ingen accepterad vetenskaplig grund och anses av de flesta fackmän oförenliga med skolmedicinens sätt att arbeta.  Vanliga alternativa behandlingsmetoder i Sverige är dietbehandling (t.ex. fasta, vegetarisk kost), homeopati, kiropraktik, akupunktur och zonterapi. Inom alternativ medicin finns också särskilda diagnosmetoder, t.ex. puls-, pendel- och ögondiagnos. Vilka metoder som anses som alternativa varierar i olika länder.  Homeopati utövas i Sverige nästan enbart av lekmän men i Storbritannien, Tyskland m.fl. länder också av många läkare.(1, 2)  Kiropraktik (och närstående osteopati) är officiellt accepterad i vissa delstater i USA."(2).

Begreppet alternativ medicin utvecklas och exemplifieras ytterligare i samma NE-presentation  utöver vad som framgår av ovan citerade inledning av NE:s definition och beskrivning.  Numera talar man för övrigt hellre om KAM (komplementär och alternativ medicin) och i engelskspråklig litteratur om CAM (complementary and alternative medicine).  Gränserna mot skolmedicinen är flytande dels p.g.a. nationella kulturella skillnader och dels därför att nyare forskning undan för undan dokumenterar hittills "alternativa" metoder så att de kan accepteras av sjukvårdens företrädare och därmed integreras i det som så småningom sannolikt kommer att bli  en mindre polariserad och mera öppen och välfungerande helhetsmedicin. Exempel på ursprungligen alternativa metoder som successivt blivit helt eller delvis accepterade inom högskolemedicinen är psykoterapi, akupunktur för smärtlindring och kiropraktik/manuell medicin.

Stort intresse bland patienterna

Är det mot ovan beskrivna bakgrund verkligen motiverat att i Läkartidningen presentera olika alternativmedicinska metoder?  Räcker det inte med att hänvisa till  den uppsjö av alternativmedicinsk populärvetenskaplig litteratur och artiklar i olika tidningar och tidskrifter om KAM för den som önskar att informera sig mera om detta speciella ämnesområde?  Bör legitimerade och naturvetenskapligt utbildade läkare verkligen känna till något mer om KAM än den rutinmässiga karaktäristiken av metoderna som ovetenskapliga, odokumenterade och oseriösa?  Förmodligen ja, och det av flera skäl.  För det första kan ingen läkare ha undgått att observera att intresset för KAM är mycket stort hos allmänheten, d.v.s. hos många av våra patienter. Redan i samband med Alternativmedicinutredningen (1987) kom Statistiska centralbyrån (3) fram till att drygt 20% av den svenska befolkningen hade prövat på alternativ behandling och att ca. 70% var klart positiva till alternativmedicin och att ytterligare ca. 15% inte visste om de någon gång skulle anlita alternativ medicin medan endast 15% av svenskarna var klart negativa till alternativa behandlingsmetoder.  Ungefär lika uttalad är denna trend i övriga EU,  där ca.60% av befolkningen i Holland och Belgien samt 74% i England är positiva till att primärt pröva alternativa metoder och där även den officiella inställningen till KAM är klart mera positiv än i Sverige (4, 5). Inom EU är f.ö. också komplementärmedicinska metoder betydligt vanligare och mera allmänt accepterade än hos oss och där är de generellt mera integrerade i den officiella sjukvården.  även försäkringskassorna inom EU och stora försäkringsbolag (som Mutual Omaha ) i USA ger betydande finansiellt stöd till alternativmedicinska behandlingar, naturläkemedel och kurorts- respektive hälsohemsvistelse (2, 5, 6).  Inom EU finns det t.ex. flera tusen legitimerade läkare som huvudsakligen arbetar med homeopati och där finns flera homeopatiska sjukhus, bl.a. i Tyskland, England och Frankrike (4,5). I Europa och även i USA undervisas och forskas det numera officiellt om KAM och olika alternativa  behandlingsmetoder vid flera medicinska högskolor och universitet, t.ex. om TCM (traditionell kinesisk medicin), naturläkemedel och homeopati (2, 5). Det finns f.ö. redan flera professurer i KAM eller naturmedicin, bl.a. i Berlin, Paris och Barcelona (5, 7). USA har numera ett eget National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) med en budget på 50 miljoner dollar. NCCAM har f.ö. nu (sedan 1998) självständigt status som ett av 19 centra inom National Institutes of Health (NHI) (2).

Färre biverkningar

Att intresset för seriös alternativ medicin numera är mycket stort även i USA återspeglas bl.a. i en ledare och en artikel om trenderna i alternativ medicin i USA (1990- 1997) i JAMA den 11. nov.1998 (2, 8).  Där framhävs flera aspekter på användningen av KAM.  Bl.a. kvalitetsaspekten där frånvaron av institutionaliserad undervisning/utbildning och oftast avsaknaden av samhällelig legitimation måste betraktas som en nackdel.  Samtidigt anses alternativa terapier a priori generellt medföra mindre allvarliga biverkningar och komplikationsrisker än konventionell behandling.

Brist på vetenskaplig dokumentation

Även frånvaron av ett generellt krav på vetenskaplig dokumentation måste anses väga till KAM-metodernas nackdel. Alternativterapeuter nöjer sig oftast med att hänvisa till traditionell användning av metoderna (erfarenheten) och till fallbeskrivningar.  Den vetenskapliga

dokumentationen för flertalet KAM-metoder år än så länge otillräcklig men nya forskningsresultat presenteras i ökande omfattning.  Forskning på KAM är dock ofta mycket svår att åstadkomma

p.g.a. metodernas många gånger flerdimensionella karaktär. Vad är det som ger den eventuella goda behandlingseffekten?  är det naturläkemedlen, akupunkturnålsticket, antioxidanterna i grönsakerna,  det goda omhändertagandet, placeboeffekten eller är det möjligen en positiv summationseffekt? (9, 11)

Mer skonsamma behandlingsmetoder

En starkt bidragande orsak till trenden mot mera skonsamma alternativa behandlingsmetoder speciellt vid kroniska sjukdomar är den stora förekomsten av allvarliga biverkningar av konventionell (läkemedels)terapi samtidigt som långtidseffekterna av konventionella behandlingsåtgärder vid kroniska sjukdomar ofta är föga uppmuntrande.  även kostnadsaspekten måste beaktas. Naturläkemedel och interventioner som livsstilsförändring, diet, kosttillskott och  beteendeförändringar är relativt billiga (trots att naturläkemedel ej är skattesubventionerade) jämfört med ofta mycket dyra specialmediciner och "high-tech-medicine" generellt.  Många patienter föredrar för övrigt om möjligt "low-tech - high-touch medicine" - framför "high-tech - low-touch  medicine", isynnerhet om den förra är mindre smärtsam, billigare och dessutom framgångsrik.  En viktig förklaring till alternativmedicinens tilltagande popularitet är att den i grunden syftar till att aktivera patientens egna inneboende självläkande krafter (bl.a. immunförsvaret) och att den oftast ger patienten "empowerment" att själv engagera sig i och påverka läkningsprocessen.

Kunskap krävs för patientinformation

Sist men inte minst är det viktigt för läkarens trovärdighet att skaffa sig vissa basala kunskaper om KAM.  Dagens patient är ofta väl  påläst och kan skaffa sig kvalificerad information bl.a. via

Internet. Om en sådan "påläst" patient t.ex. frågar sin läkare om hon eller han kan använda Ginkgo biloba (som f.ö. är ett mycket väldokumenterat naturläkemedel bl.a. för behandling av cerebrala cirkulationsstörningar och som därför har blivit läkemedlet (!) No.3 för Tysklands åldrande befolk-ning (12)) och läkaren då svarar: "den (kvacksalveri)medicinen känner jag inte till", ökar ett sådant besked knappast läkarens trovärdighet.  Det bevisar endast att läkaren är dåligt påläst, och det kan bli till stor nackdel i en tid där patienten är alltmera intresserad av sin hälsa och orienterad om olika behandlingsmöjligheter och där patientens makt (inte minst som ytterst betalningsansvarig och potentiell HSAN-anmälare) ökar alltmera.  Endast om vi läkare har tillräckliga kunskaper om alternativa metoder, t.ex.om naturläkemedel,  kan vi ge nödvändig och nyanserad information bl.a. om eventuella biverkningar, tänkbara interaktioner med vanliga läkemedel och naturläkemedlens användingsområden och begränsningar.  Sådan information uppskattas av patienterna, ökar compliance och gör oss till bättre läkare.  Enbart det faktum att ett naturläkemedel eller en alternativ metod  ännu inte är tillräckligt väl dokumenterad behöver inte betyda att den är värdelös och att den inte kan vara av värde i det enskilda fallet, speciellt om given konventionell terapi inte varit framgångsrik eller otillräcklig.  Bland annat i sådana situationer kan den alternativa behandlingen bli ett värdefullt komplement till den givna konventionella behandlingen.

Vidgade gränser för accepterad sjukvård

Som synes (ovan) finns det flera goda skäl även för legitimerade läkare att informera sig om KAM och kanske att lära sig en del om vissa alternativa behandlingsmetoder, t.ex. om våra vanligaste naturläkemedel. Just beträffande naturläkemedel har möjligheten att skaffa sig seriös information ökat betydligt under innevarande år genom två nya publikationer (17, 18).   På sikt bör många naturläkemedel om och när de blivit tillräckligt väl dokumenterade omfattas av sjukförsäkringssystemet och därmed liksom all annan sjukvård bli skattesubventionerade.  Vissa ursprungligen alternativa metoder har f.ö. redan vunnit större acceptans och t.o.m. blivit integrerade i den allmänna sjukvården. Sålunda har vissa högutbildade kiropraktorer och naprapater fått legitimation och akupunktur används numera helt legalt inom den svenska  sjukvården, framför allt för smärtbehandling.  Hälsohemsbehandling är sedan länge accepterad som kompletterande behandling vid ett antal kroniska sjukdomstillstånd som reumatiska sjukdomar, vissa mag-tarm-sjukdomar, allergier och övervikt. Det är uppenbart att gränserna för accepterad sjukvård vidgas, att större hänsyn tas till psykologiska faktorer och till patienternas önskemål samt att den ur många synvinklar olyckliga uppdelningen av människan i olika kategorier/specialiteter är på väg att vika för en mera helhetsorienderad och integrerad humanmedicin. 

Kurser i KAM i läkarutbildningen

Det är ingen tillfällighet att det numera  bl.a. vid Karolinska institutet regelbundet hålls föreläsningar för medicinstudenter om naturläkemedel,  att Stockholms läns landsting planerar för ett forskningscentrum och en mottagning för komplementär medicin (13) och att man vid Karolinska institutet regelbundet anordnar fortbildningskurser får läkare och medicinstudenter i komplementär och alternativ medicin (14, 15).  Bättre kunskaper om KAM hos läkarkåren ökar förståelsen för andra synsätt på hälsa och sjukdom och bäddar på sikt för ett önskvärt ökat samarbete mellan olika medicinska system, något som redan Alternativmedicinutredningen  rekommenderade 1987 (16). 

Förhoppning om en livlig debatt

Läkartidningen kommer att efter hand försöka att behandla viktiga delar av KAM, t.ex.  diet-behandling med vegetarisk kost och fasta, naturläkemedel, homeopati, antroposofisk medicin, akupunktur, traditionell kinesisk medicin, kiropraktik (manuell medicin), hälsohemsbehandling m.m..

    Vi uppmanar kompetenta och i respektive terapiform väl insatta skribenter, huvudsakligen läkare att beskriva och belysa sådana metoder och aspekter av den alternativa medicinen, och vi välkomnar också livlig debatt i ämnet.  Efterlys gärna artiklar om andra KAM-ämnen än de nämnda om det finns behov av sådan information.

Var finns mera information och dokumentation?

Det finns numera ett stort utbud av både böcker och tidskrifter om KAM.  De flesta tidskrifterna är åtkomliga via Internet.  Här kommer en lista utan garanti för fullständighet eller absolut objektivitet. Flera förslag på Internet: http://nccam.nih.gov (CAM on Pub Med m.fl.) samt på hemsidan för Svenska Läkarföreningen för Komplementärmedicin (SLKM): www.komplementarmedicin.org.

Böcker: Bruset S, Tveiten D: Naturlig hälsa med örter,  vitaminer och mineraler.

Pizzorno JE Jr, Murray MT: Textbook of Natural Medicine, vol.1-2. 2:nd ed. 1999

Churchill-Livingstone ISBN 0 443 05945 4 En mycket bra referensbok.

Spencer JW, Jacobs JJ: Complementary /Alternative Medicine

Woodham A, Peters D: Alternativ Medicin

Livingstone ISBN 0 443 05945 4. (en mycket bra referensbok).

Naturläkemedel 2001, Hälsokostrådets Förlag, Stockholm 2001, ISBN 91-86170-86-4 (en mycket  användbar uppslagsbok som kan karaktäriseras som en Naturläkemedels-FASS)

Naturläkemedelsboken (3:dje uppl), Jan G Bruhn o. Peter Eneroth, Boehringer Ingelheim AB, Skärholmen, utg. 2000, ISBN 91-88762-21-1 (en utmärkt bok med senaste vetenskapliga forskningsresultat om naturläkemedel)

Saller/Reichling/Hellenbrecht: Phytotherapie, Karl F. Haug Verlag, Heidelberg. 1995 ISBN 3-7760-1047-9

Örtmedicin och växtmagi, Readers Digest AB, Stockholm, 2:a uppl. 1998, ISBN 91-7030-298-7

Naturmedicinskt Lexikon, Det Bästa, Stockholm 1994, 1:a uppl. ISBN 91-7030-195-6

Nya Naturläkarboken, Raimo Heino (med.lic) Raben Prisma, Sthlm 1997, ISBN 91-518-3058-2  

Apoteket, Läkemedelsboken 1999-2000,  Alternativmedicin s.993-1000

Apoteket, Läkemedelsboken 2001-2002, Alternativmedicin och naturläkemedel, s. 1013-1019

Tidskrifter:

ProSana  www.halsokostradet.se

Nordisk Tidskrift för Biologisk Medicin  www.vitalpress.no

Clinical Practice of Alternative Medicine  www.acam.org

Journal of Orthomolecular Medicine  www.orthomed.org

Vegetarian Nutrition & Health Letter   vegletter@sph.llu.edu

Forschende Komplementärmedizin und klassische Naturheilkunde   www.karger.com/journals/fkm

The Integrative Medical Consult   www.onemedicine.com

Ärztezeitschrift fuer Naturheilverfahren   http://www.zaen.org

Schweizerische Zeitschrift fuer Ganzheitsmedizin  www.ganzheitsmedizin.ch

Referenser:

1. Eklöf, M, Evidensbaserad komplementär medicin - finns det? Läkartidningen vol. 97, 32-33,  2000, 3463.

2. Öckerman, P A, Bruset,  S, I USA tas alternativmedicinen på allvar.  Läkartidningen, vol97. Nr  40.2000, 4482 - 4483.

3.     Socialdepartementet. Fakta och röster om alternativmedicin.  En delrapport från alternativmedicinkommittén.  Stockholm: Allmänna Förlaget, 1987. S. 71.

4.     Fisher, P, Ward, A, Complementary medicine in Europe, British Medical Journal 1994;309:107-10.

5.     Eklöf, M, Alternativ medicin, Spri rapport nr 485. Stockholm: Spri, 1999:29-32.

6.     Freundlich, N, Atherosclerosis - getting clear. Harvard Health Letter 1994;19:1-3.

7.     Aly K-O. Europeiskt läkarsällskap för akademisk naturmedicin, Läkartidningen 1996;93:1659.

8.     Eisenberg, D M et al. Trends in alternative medicine use in the United States, 1990 - 1997.   Results of a follow-up national survey.  JAMA 1998; 280:1569-1575.

9.     Lynoe N. Is the effect of alternative medical treatment only a placeboeffekt? Scand J Soc Med 1990;18:149-153.

10) Lynoe N, Svensson T.  Physicians and alternative medicine & an investigation of attitudes and practice. Scand J Soc Med  1992;20:55-60.

11) Aly, K-O, Homeopati är enbart placebo? Läkartidningen vol. 97. NR 49, 2000, 5754.

12) Eneroth, P, personligt meddelande samt Bruhn J G, Eneroth P: Ginkgo biloba, Naturläkeme-delsboken 2, Boehringer Ingelheim AB, Skärholmen 1999, 32 - 51

13) Forskningscentrum för komplementär medicin. Stockholms läns landsting, HSN-rapport 4/1999.

14) Kurs på KI för medicinstudenter och läkare om alternativ medicin.  Läkartidningen vol. 97, nr 3/2000, 6 - 7.

15) Örn, P , intervju av Torkel Falkenberg, WHO-program för medicinsk samverkan i u-länder vill integrera traditionell medicin med modern hälso- och sjukvkård.  Läkartidningen nr 7, 2001, vol. 98. 646 -  647.

16) Socialdepartementet: Huvudbetänkande från alternativmedicinkommittén. SOU 1989:60.       

17) Bruhn J, Eneroth P. Naturläkemedelsboken (3:je uppl.), Boehringer Ingelheim, Skärholmen, 2000. ISBN 91-88762-21-1.

18) Färnlöf &, Tunón H. Naturläkemedel 2001. Hälsokostrådets Förlag, Stockholm 2001 ISBN 91-86170-86-4.

Karl-Otto Aly, leg. Läkare, spec. allmänmedicin,   Rönninge den 30 maj

Sidans början.

Låt oss ta med lite material om HUSKURER - ett kärt ämne som intresserar många. Provas med försiktighet!

Exempel på några huskurer:

BIHåLOR Inflammation i bihålorna kan lindras med svenskdroppar.

BLåMäRKEN  Badda på Arnicaessens morgon och kväll.

BRNNSÅR Stryk rå äggvita över såret. När äggvitan torkat bildas en hinna som förhindrar luftens tillträde.

FEBER skall enligt gammal sed "blomma ut" och inte hävas. Tag en stor whisky medan du tar ett hett bad och kryp sedan ner i sängen med ett par täcken över dig och svettas bort febern.

FOTSVAMP Stryk på Atamon  före läggdags.

FÖRKYLNING Echinacea (Röd solhatt) är det överlägsna medlet.

GRÅ STARR påstås kunna lindras genom att en halv matsked linolja dagligen.

GIKT & REUMATISM  Ett te på Björk ordinerades förr mot reumatism. Man kokar upp en liter vatten, lägger i en näve björkblad och låter dra en stund.

HALSONT Ett par färska eller torkade salviablad kokas en halv timme med i halv liter vatten. Bladen silas därefter bort och drycken sötas med en matsked honung. Tillsätt en matsked ättika. Med denna lösning gurglar man sig flera gånger om dagen. 

HICKA Mot hicka tog man förr ett par droppar ättika på en sockerbit, som man sedan tuggar i sig.
En tesked dillfrön som fått dra några minuter i 3 dl kokhett vatten är ett snabbverkande medel mot hicka. 

HUVUDVÄRK påstås bli botad av rå potatis. Skiva potatisen och lägg på pannan under en handduk.
Te på lindblom, mejram, fläder eller kamomill påstås hjälpa mot vanlig huvudvärk. Vid migrän sägs att te gjort på färsk rosmarin bota: Kokar upp rosmarin i lite vatten och låt det sjuda i fem minuter på svag värme. Silas och dricks sedan varm.
20 gram äppelblomsknoppar läggs i en burk med 100 gram olivolja. Burklocket skruvas ordentligt på och burken får stå på en varm plats i en vecka. Vid migrän skall du massera in denna olja vid tinningarna.

HÅRAVFALL Brännässla i olika former sägs enl. gammalt kunna kurera dålig hårväxt.
8-10 rågade händer med färska eller torkade nässlor läggs i fem liter vatten som långsamt uppvärms till kokpunkten. Får dra fem minuter. Håret tvättas med vätskan.
Färska brännässlor skäres i små bitar. En halv liter vinåger hälls över de hackade nässlorna. Får stå en vecka och silas därefter och 2 matskedar glycerin tillsätts. Skall hjälpa även mot mjäll.

ILLAMÅENDE Några bitar färsk ingefära får dra 10-15 minuter i en kopp kokhett vatten. Silas och dricks mot illamående.

INSEKTSBETT Lukten av nypressad löksaft håller insekterna borta eftersom de skyr lukten av löksaft. Har man blivit biten försvinner klådan om man gnider in löksaft.
En fuktad sockerbit som man trycker mot getingsticket lindrar svedan.

KLÅDA  Arnicaessens eller Aloe Vera salva stillar klåda både på människor och djur.

LÄPPAR Kakaosmör lär vara ett bra medel mot spruckna läppar. Strykes på läpparna vid behov.
Torra och spruckna läppar kan läka om man gnider in dem med färsk gurka flera gånger om dagen.

MAGKATARR Varje morgon dricker man ett stort glas varmt vatten eller lägger man ett fikon i ett glas kallt vatten  på kvällen. På morgonen äter man fikonet och dricker vattnet.

MUNBLÅSOR Man slår 2 dl kokande vatten över en matsked salviablad (torkade eller färska), låter det dra 10 minuter och silar från bladen. Munnen sköljes ofta med vätskan.

PROSTATABESVÄR kan hävas med pollenpreparat eller Granatäpplejuice.

SJÖSJUKA och ÅKSJUKA: Värm100 gram smör och blanda med 200 gram pudersocker och saften av två citroner. Häll upp på plåt och låt svalna. Skär i lagom stora karameller och ha alltid en sådan karamell i munnen vid resor.
Vid åksjuka kan det hjälpa med att tugga på rabarber eller oliver.Ingefära är också ett beprövat medel mot sjö- och åksjuka.
Med på resan kan man också ta färska blad av angelika. Vid illamående gnuggar man bladen mellan fingrarna så att växtsaften tränger fram. Lindrar.

SÖMNLÖSHET Fyll din huvudkudde med humle.

TANDVÄRK Man skär en ring rödlök och stoppar in mellan tandkött och kind. Att tugga på färska blad av rölleka lindrar också tandvärken.

VÅRTOR Thujaessens baddas på vårtorna morgon och kväll.                                                              

Strimmor av citronskal läggs i vitvinsvinäger några dagar. Läggs därefter på vårtorna och täcks med förband. Vårtorna vissnar bort och försvinner.

Några länkar till trevliga sidor med huskurer:

http://web.telia.com/~u63806777/content/Huskurer.htm

http://www.alternativ.nu/linker/index.php?cat=36

http://hemsidor.torget.se/users/i/Iram/recept.html

Varför inte avsluta med lite Kuriosamaterial. Provinsialläkarna lämnade regelbundna rapporter till dåvarande Socialstyrelsen under hela 1800-talet och en bit in på 1900-talet. De hade bl.a. i uppgift att "hålla ögonen på" ortens Kloka gubbar och gummor - de s.k. Quacksalfvarna. HÄR är några av rapporterna samlade.

Trevlig läsning!

Sidans början.

Center f�r Homeopati, homeopatisk, behandling, terapi, zonterapi, laser, alternativmedicin, irisdiagnos, homeopat, irisanalys, homopat, homepat, laserbehandling, diagnos, iris